Marwell Zoo

Så var äntligen mina 3 dagar över! Åkte iväg tidigt på onsdag morgon i Hartpurys små minibussar, glad och positiv över det hela. Kan säga att hoppet släcktes rätt fort. Vi blev försenade längs vägen, så fick kasta in all packning på hotellet och traska direkt upp till föreläsningarna (ingen lunch, ingen rast). Observera att detta med förseningar fortsatte fram tills hemfärd. Tror de allra flesta elever hade packat för att plugga dessa 3 dagar, men hotellets wifi visade sig vara obefintligt. Tror även stället skulle behöva en uppgradering för toaletten spolade knappt och duschen höll på att trilla isär. Fredagen bestod enbart av föreläsningar, och skulle bestått av en 1½ timmes lunch innan hemfärd. Slutade med 20 minuters rast där vi alla rusade tillbaka till hotellet för att fixa det sista.
 
Så nej, denna 3 dagars kurs var inte det roligaste jag varit med om. Glad att vara hemma igen, även om massa plugg väntar. Halloween också, men har en känsla att det blir att se skräckfilm i min ensamhet.

Hösten kom

Veckorna rullar på så fort att jag knappt hinner med. Kylan slog till, så sitter oftast invirad i filtar i sängen och hoppas på att inte förfrysa fingrar eller tår. De här med England och husbygge ihop med kyla....man får helt enkelt vänja sig att sova med strumpor, tjocka kläder och filtar i sängen. Universitetet rullar på, och spenderade min lediga tisdag med att sitta hela dagen och plugga. Belöningen blev en middag på T.G.I Fridays med pojkvännens familj. Slutade inte som tänkt, med en hemskt grinig mage. Så det här med att jobba på avhandlingen lockar inte värst idag, för hälsa kommer ju faktiskt först.
 
Vädret har övergått till riktig höst - regn, blåst och mörker. En bok och en kopp med pepparmyntste låter som dagens deal, ihop med lite valpgos. Tog hand om damen igår medans Pip hade föreläsningar, och även om hon är otroligt söt så är hon även galet frustrerande också. Men det hör väl till ;)

Ny huskamrat

Fredagen blev en lång dag. Pip och jag lämnade huset vid 10 på förmiddagen, och brummade på i bra takt ner till Sussex. Vädret klarnade på under vägen, och när vi tog en paus vid Ditchling Beacon så sken solen och det var riktigt varmt. Strosade runt bland kullarna i linne och upprullade jeans...otroligt för att vara oktober! Och för att inte tala om vyn! Underbart! Vi tog oss vidare, och fick se kärnan av Sussex innan vi for hem till Pips föräldrar för att invänta den lilla valpen. Började inte bra, då stackaren hade gjort det ena och det andra i ägarens bil. Men tog henne i knät, och höll tummarna för att resan hem skulle gå bra. Fördelen med att ha en bra bilförare också! Tacksamt nog så sov hon hela vägen i mitt knä, och vi kom fram trötta men glada till huset igen.
 
Så hur hur ser denna lilla dam ut? Well...

RSS 2.0